Diskriminering
När kommer barn att bli jämlika?

Ett exempel på diskriminering måste vara det uttag som en mamma gjorde från sitt 9-åriga barns spärrade bankkonto. Barnet hade ärvt pengar av sin avlidna far, och skulle få hämta ut dessa efter sin 18-årsdag. Om detta berättades i tidningen för en tid sedan. Minst 50 000 kronor tog mamman ut, men det är inte tillåtet om det inte finns särskilda skäl, som att barnet ska ha dem till studier etc. Nu gick pengarna istället till möbler, resor och julklappar.

Barnet verkar inte få någon rättvisa skipad; ska det gå till polisen efter 9 år, när det inser att mamman stulit pengarna? Kommer barnet då även att få reda på att banken bara gav personen som arbetade i kassan en tillsägelse, och sedan lät allt bero? Vem kommer att bry sig om brottet då?

Barn blir ofta både förnedrade och diskriminerade utan att någon vuxen bryr sig om det. Hade man reagerat likadant om offret varit en vuxen person (kvinna som man) som blivit av med 50 000 kronor? Det skrevs ingenting om barnet som brottsoffer; kanske var det ingen av de inblandade som ens tänkte tanken.

När kommer barn att bli jämlika enligt lag? Och ska vi dela upp jämlikhetsbegreppet i olika tunga bitar, så att kvinnors jämställdhet väger tyngre än barns jämlikhet?

Om man delar in folk i grupper, ska man inte bara koncentrera sig på en av dem och knuffa undan resten, om man pratar om frågor som rör oss alla. I så fall handlar det ju om diskriminering. Jag vill gärna se att alla, oavsett kön, blir likartat behandlade i viktiga frågor, såsom lönesättningar, plikter, förmåner etc.

(Det mesta av texten skrevs i augusti 1999)