FENOMEN

Magnetfält - jorden och människan

Förr i tiden byggde man husen i harmoni med de jordmagnetiska fälten, för att leva i balans med naturen och dess krafter. Vart har den kunskapen tagit vägen nu för tiden? Varför ser de flesta detta som något mystiskt och ockult istället för det naturliga det säkert är? Alla känner inte av fälten och kan inte ens med slagruta hitta spänningssatta kablar eller rinnande underjordiskt vatten, men det är nog ändå så att vi påverkas i olika hög grad. Människokroppen innehåller tex mycket vatten, som ju leder ström. I rinnande vatten induceras elektrisk ström genom att det går genom jordens varierande magnetfält, och därför är det möjligt för människan att hitta det. Det är min enkla teori.

Nu har forskarna förstått att man blir sjuk av att bo under högspänningsledningar och av att länge sitta vid ojordade monitorer då man får för höga strålningshalter. Naturens växtlighet böjer sig ofta för energifältens mönster och mår bättre på vissa platser än andra. Några menar att vi människor borde tillbringa så mycket tid som möjligt i de nyttiga fälten - de som går åt rätt håll för oss - och undvika de andra och de alldeles för starka konstgjorda. Hur som helst är det samma magnetiska och elektriska krafter både i naturen och som vi konstgjort alstrar genom våra maskiner. Därför borde det också vara så att slagrutan helt enkelt är ett tillägg för att bättre känna den naturliga energigenomgången i kroppen.

Jag har en gång provat på att använda slagruta, vilken bestod av två i 90 grader böjda kopparstänger. Det var en speciell händelse eftersom jag var ganska skeptisk och inte väntade mig något resultat. Nu föll det sig så att jag mycket tydligt och lätt hittade alla de hemliga, spänningssatta nedgrävda kablar som var meningen. Det pirrade i stängerna när jag närmade mig en kabel, ungefär som när man som liten satte tungan mot anoden på ett stort batteri. (Gjorde andra barn det också för att förstå kraften? Hrm…) När jag sedan kom mycket nära kabeln började stängerna vrida sig, som om de ville hålla sig kvar precis ovanför kabeln och inte fortsätta förbi. Ibland vred de sig inåt och korsade sig framför näsan på mig, och ibland vred de sig utåt för att nästan slå till mig över öronen. Varför det varierade vet jag inte, men det kanske du gör?

Jag tror alltså att man kan känna magnetfälten genom kroppen eftersom den är ledande med mycket vatten och blod. Dessutom ger den utsträckta ställningen en enklare överföring i energifältet. Mellan kopparstängerna kan fältet antagligen gå genom luften och samtidigt dra dess ändar nedåt om fältet är riktat på det viset. Än har jag bara jämfört tre personers resistans (tröghet mot elektrisk ström) men där sett att ju lägre resistans ens kropp har, desto lättare kan man använda sig av slagruta. Det verkar riktigt logiskt också tankemässigt, tycker jag. Är det fler än jag som kommit till denna punkt och kanske undersökt det närmare? Inte verkar det särskilt konstigt, eller hur? Så, varför är det då så mytomspunnet med slagrutor?….

Eva-Lena

(http://www.minuskel.com/ebfysiks.htm)
TILL HUVUDSIDAN